Utgående från flygbilder framställs stereomodeller och ortofoton för kartläggningsändamål. Flygbilder används som sådana bl.a. då historiska objekt forskas och förändringar i omgivningen analyseras.

Orienterade flygbilder används i samband med stereoskopisk bildtolkning bl.a. då höjdkurvor utarbetas. Det orienterade flygbildsmaterialet är direkt användbart i datorprogrammet EspaCity.

Maanmittauslaitoksen ilmakuva Nya färg- och felfärgsbilder tas med tre års mellanrum med undantag av Norra Lappland som fotograferas med cirka 12 års mellanrum. Planerna för flygfotografering kan ses på statuskartan https://tilannekartta.maanmittauslaitos.fi/ilmakuva

Övriga produktversioner upprätthålls inte.

Information om områden som fotograferats före år 2020 finns på Lantmäteriverkets webbplats: https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/laserskanning-och-fotograferingsflygningar

Flygfotografier från olika år levereras som en separat leverans (se Anskaffning och tilläggsinformation).

Lantmäteriverket äger upphovsrätten och de övriga immateriella rättigheterna till flygbilderna. Datamaterialet är inte sekretessbelagt. Den offentliga tillgängligheten till materialet har inte begränsats med stöd av Inspire-direktivet. Tillgängligheten till flygbilder kan på vissa områden vara begränsat av försvarsmakten.

Nämn Licensgivarens namn (Lantmäteriverket), materialets namn och tidpunkten då Lantmäteriverket har överlåtit materialet (exempel: innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 06/2014).

Flygbilder finns tillgängliga från och med 1930-talet, beroende på området. Flygbilder är tillgängliga i svartvitt, färg och IR-färg.

Flygbildernas metadata skickas vid behov i samband med överlämnandet av data.

Flygbilder används som utgångsmaterial i Lantmäteriverkets produktion av terrängdata.

Flygbilder är bilder av terrängen som tagits med en sensor på flygplan och som lämpar sig för kartläggningsändamål. Området som flygbilden täcket beror på fotograferingshöjden. Lantmäteriverkets fotograferingar har fram till år 2008 utförts med en filmkamera och sedan år 2009 med en digitalkamera.

En genom digitalfotografering tagen flygbild utarbetas av delbilder som är tagna av åtta kameror. Färginformationen infogas genom pansharpening i den pankromatiska bilden med hög upplösning. Som resultat får man en bild som består av fyra färgkanaler (röd, blå, grön och nära infraröd).

Objektens lägesnoggrannhet på bilden beror på kamerans struktur och fotograferingshöjden. Höjdskillnader i terrängen och centralprojektionen orsakar geometriska felaktigheter i bilden. Felaktigheterna är som störst på bildens utkanter och som minst i mitten.

Flygbildernas versioner

Film 1:16 000, svartvit

En svartvit flygbild består av högst 256 olika grånyansvalörer

Film 1:31 000, svartvit

En svartvit flygbild består av högst 256 olika grånyansvalörer

Film 1:31 000 färg-IR: utöver det synliga spektret tas även den värmestrålning, dvs. infraröda strålning upp på film, består av tre färgkanaler (när-IR, röd, grön) respektive färgkanal innehåller högst 256 olika nyansvalörer

Film 1:20 000, svartvit

En svartvit flygbild består av högst 256 olika grånyansvalörer

Film 1:20 000 färg-IR: utöver det synliga spektret tas även den värmestrålning, dvs. infraröda strålning upp på film, består av tre färgkanaler (när-IR, röd, grön) respektive färgkanal innehåller 256 olika nyan-svalörer.

Digifoto pixelstorlek 0,5 m alla färgkanaler

Består av fyra färgkanaler (röd, grön, blå och när-IR)

Digifoto pixelstorlek 0,4 m alla färgkanaler

Består av fyra färgkanaler (röd, grön, blå och när-IR)

Digifoto pixelstorlek 0,3 m alla färgkanaler

Består av fyra färgkanaler (röd, grön, blå och när-IR)

Digifoto pixelstorlek 0,25 m alla färgkanaler

Består av fyra färgkanaler (röd, grön, blå och när-IR)

Aineisto

ISO 19115:2003/19139

1.0